I dag meddelade regeringen att Riksidrottsförbundet tilldelas 30 miljoner kronor över tre år för att motverka psykisk ohälsa inom idrottsrörelsen – en viktig del i arbetet med att skapa trygga och hållbara idrottsmiljöer.

Jag är återigen på italiensk mark. Luften är hög och rymmer förväntan, gemenskap och drömmar som burits länge. De svenska paralympierna visade redan första tävlingsdagen att man är redo att tävla för Sverige och vidga föreställningarna om vad som är möjligt.

Svensk idrottsrörelse är föregångare vad gäller jämställdhet inom internationell representation. Bland de 25 länder i världen som har flest representanter är det bara Sverige som har fler än hälften kvinnor på internationella poster.

I RF-SISU Västra Götalands Tjejsatsning är tjejerna med och formar arbetet från start. Målet är en mer inkluderande idrott där fler vill vara kvar längre. På Nylöse Sportcenter syns resultaten tydligt.

Från 2016 fram till idag har andelen kvinnor i landslagsledning ökat från 25 procent till 33 procent. Kvinnor med huvudansvar har också ökat från 16 procent till idag 28 procent.

Trots fler inkomna uppgifter har Idrottsombudsmannen de senaste två åren halverat sin handläggningstid – från drygt 140 dagar till 70 dagar. Bakom framgången ligger bland annat ökade resurser och insatser för att stärka förtroendet.

I januari i år meddelade regeringen att Riksidrottsförbundet tilldelas 240 miljoner kronor under 2026 för att delfinansiera utvecklingen av idrottsanläggningar och idrottsmiljöer. På bara en månad har ansökningar för hälften av stödet kommit in från idrottsföreningar.

Allmänna arvsfonden tar bort den tidigare geografiska begränsningen, enmilsregeln, vilket gör det enklare för idrottsföreningar att söka stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Nu kommer fler idrottsföreningar kunna söka stöd där behovet är som störst.

Jag befinner mig i skarven mellan det urbana Milano och de skarpa Dolomiterna. Bergsvinden skär genom jackor och hjärtan slår i takt med startpipet. Hemma i Sverige, långt härifrån, kommer vardagsrum plötsligt närmare varandra.

Svenska landslagsaktiva pressas av ekonomiska utmaningar och en vardag som ska rymma både träning, återhämtning och försörjning: hälften har svårt att få ekonomin att gå ihop – och över 200 elitidrottare har slutat på fyra år.